det var längesen lyckliga dagar var här för att stanna

jag fyller 18 imorgon, jag gråter tyst. Vem släppper taget och kliver ut utan fälla en tår.. vem vågar?
Imorgon fyller jag inte bara 18, jag fyller vuxen och ansvar. Livet ändras markant något som jag borde förberett mig på. I dagar har vardagen förefallit vara ett rent helvete, att behöva handskas med en otrogen flickvän, att få allt tillbakabetalt på en så kort period. alla gånger har jag inte varit rättvis mot andra, alla gånger har jag inte ens ångrat mina snedsteg.
alla gånger har jag varit kall, jag vet ända in i min djupaste själ att jag inte kommer ändras.

När jag var mindre låtsades jag ibland att jag var prins över hela världen och att alla var statister som egentligen gick efter manus, för att jag skulle växa upp normalt och få normala värderingar. Jag vet inte vad som hände men ingen skinande vit häst kom... nu vet jag inte längre om jag ska våga fortsätta låtsas.
Jag känner ingen skuld, jag känner inte så mycket över huvud taget. Lärt sig en del om livet och att det går vidare.
Jag ljög innan. inte ens en tår kan jag fälla,
ingen tår som rinner ner för kinden

de är slut