jag försvann för att ta reda på hur man blev kvitt minnen och förlegna drömmar. hur de bilder som etsat sig bändes upp och plockades ut, för granskning och radering. Fortfarande kan jag inte släppa alla och det är väl mänskligt antar jag, jag menar vem kan glömma en gammal flamma, vem kan glömma ett gripande tal, vem kan glömma
min vän sa en klok sak till mig för inte så längesen, något som grott i huvudet på mig under hela ölandsresan.
det finns så mycket minnen från olika ställen från olika tider,
problemet är att se till att minnas dem alla bara.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment