Studenten var ett faktum, lyckat, trevligt, fritt men också så förbannat slut. allt tog slut, inte för att tiden någonsin stannade men bara den irriterande känslan av inte komma upp för trapporna längre.
Festen var enorm i alla dess slag, första gången jag spydde från balkongen och antagligen sista gången jag fick ha fest( hög musik till kl 06 00). och även festligheterna sipprade ur händerna
saknad.
Förra sommaren, då jag var singel och allt kretsade runt mig. Jag minns hur ljuva sommarbrisar smekte min kind, min. Solen gick aldrig ner eller verkade inte vilja gå ner i alla fall. då var inte heller studenten ett slut utan början...
sommaren kommer bli kylig har jag hört.
sommaren slutar snart den med.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Grattis! Lite i efterskott... men ändå.
Post a Comment